Anno 2008

Din jävla ammunition
(under ett täcke av ett nerfrätt självförtroende)



det är en tävling
hur vi andas
drar varandra genom natten

vi ler i mörker och smeker hud
men vi har skalen, som kläder, kvar

det är en lek
hur vi blöder
in i varandras sorger

som en jakt - vi flyr
mot varandras kroppar
men från varandras hjärtan

som om insidan skrämmer

vi älskar stort och svart
vet inte om något annat sätt

letar fram i folkmassan, söker bland ögon
hittar fram i dis, men når
kanske aldrig fram

du är som de kala träden utanför
där någonstans på avstånd i vinterkylan;
bräcklig och vacker

förlamade, vi kan inte höra kärleken längre
genom bruset av berusningen