-Amen Guuud, inte kan du väl åka till TYSKLAND?! Låter det bland vännerna när man sitter och suktar efter en weekend i Berlin.
-Nähä, å varför inte det då? undrar jag, som tycker att just Berlin är den vackraste staden i hela fucking Europa, trots att de korkade Englosarna bombade sönder den till smul.
-Aaamen Hallååå, Tyskland?! säger vännerna och himlar med ögonen. Några andra argument verkar inte finnas. Och well..de pratar lite wierd. De är lite väl självupptagna.
De har en förkärlek för att starta (ganska långa) krig.
Men en del nationaliteter gillas ju mer eller mindre av alla, oavsett krig. Det har vi ju märkt på melodifestivalerna genom alla tolvor som delas ut:
- Grekland verses Cypern (amen hallå, krig ju?)
- Ryssland verses alla andra östadsländer (hjupp definitivt krig)
- Sverige verses Danmark (öh... är skåne svenskt än eller?)
- Irland verses England (här kan vi snacka krig alltså)
Vi stöttar våra grannländer även om vi inte gillar dem.
Om det inte blir krig förstås för då flyr alla till... just det, till Tyskland!
Eller nej, kanske inte...men ändå. De har ju förlorat två världskrig, alltså ser oddsen bra ut för att de ska vinna nästa gång.
Så dit går mitt flyktlass, om det nu skulle bli krig här. Tex om Norge skulle bli skitsura för att vi åker dit och snor emliga norrmäns jobb, och börja med att harpunera oss så fort vi åkte över gränsen...
Men kanske vill jag fly till Italien och bli en grandios italienska. Vi gillar länder som har god mat. Tyskland har ingen god mat, förutom korvarna förstås. England har skitäcklig mat så de gillar vi inte heller. Och Amerika, Amerika... tja för att uppväga dålig matkultur så uppfann de extra-large portioner innehållande beroendeframkallande medel... vi gillar inte dem heller men av rädsla för att få en FBI-agent på halsen så håller vi god min.
Svenskar då?
Well, som tur är, så äro vi alla översexuella så everybody lööves us
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar