Vad menar han, egentligen?!

Ibland förstår jag inte vad han säger. Eller ja, klart jag förstår. Men innebörden blir lite vag och jag tror inte att män i allmänhet tänker innan de pratar

(till skillnad från mig då, whoptidoo)

Så när han påpekar att jag skulle kunna få precis vad jag vill när jag ser på honom med mina Bambi-ögon, undrar jag två saker:

1. Är det något fel på honom? Bambi var ett rådjur, av hankön. Är han plötsligt både bög och lagd åt tidelagshållet?

2. Jag är ju blåögd. Nästan grå. Gråstensmågrusljusblå. Hur får han det till vattniga, svarta ögon hos ett korkat rådjur? Tycker han jag är lite efterbliven? Skulle jag stå still och glo paralyserad om jag gick på vägen om natten och en bil bländade mig med strålkastarna? Antagligen inte.
Därför känns det lite wierd att bli jämförd med något Disney djur. Hur söt han än må vara.

-Är du blond på riktigt?! undrar mitt ex när jag inte förstår hans dumma mans-utläggning med ord han nog inte vet själv vad det betyder. Jag upplyser honom om att nej, det är jag inte. Min naturliga hårfärg påminner mer om blöt råttpäls, vilket han borde kunna komma ihåg efter en miljard år med delad vardag och blekmedel på hans favorit tröja. Det skulle onekligen vara skönt om det fanns en manual för hur de tänker, vad de säger och vad de menar. Ibland säger de samma saker som vi, men menar något helt annorlunda. Mycket frustrerande.

Exempel:
Du (tjejen) säger: jag älskar dig. Du menar: Nu vill jag höra att du älskar mig! Minst fem gånger om dagen. Helst ska du även förklara hur mycket, varför och underbartastievighetduochjagföralltid.
Han säger: jag älskar dig. Han menar: Du är snäll, för jag får ligga med dig. Tack.

Well, slutsatsen är kanske att man ibland bara ska vara lyckligt ovatande om hur de tänker..
vill mitt hjärta gå igång på blickar från tecknade djur, vem är jag att döma??